Frikort. Vet ni vad det är för något?
För er som inte vet så kan jag berätta att det är ett namn, ett begrepp, för att när man är i ett förhållande så får man välja en person som det är okej att vara otrogen med. De vanliga reglerna för frikortet brukar vara att det ska vara en person som inte finns i ens liv, alltså inte grannen, utan oftast en kändis.
Mitt, eller ja, mina frikort (för jag hade problem att välja) är;

Magnus Betnér                 George St Pierre               Hugh Jackman.

Min Darling tycker det är löjligt med frikort, men efter lite övertygelse så yrade han först om massa yppiga brunetter innan han tillslut valde Philip Seymour Hoffman. Nu är han varken gay eller något åt det hållet utan han valde honom enbart för att jag avskyr honom, jag kan knappt se på hans filmer utan att få äckelkänslor i hela kroppen.
Han går runt och småskrattar åt det. Seymour, säger han, haha.

Konkurrensen.

Vem skulle ni välja som frikort?

lilla undersökning:

Tack så mycket!

Veckans kommentar skrevs av Birku:

Jag hämnades en gång på min förra tjej när hon hade sönder tre av mina fina vin glas med flit genom att springa naken genom hennes föräldrars grannars trädgård med ett cyklop öga och visselpipa. Dett höll på att ta slut efter det men det löste sig eftersom hon sa att det var en olyckshändelse med vin glasen och ja trodde henne och jag postade en lapp till alla grannar där ja sa förlåt så mycket om jag störde er. Men man måste ju få bli arg ibland eller!?

Grattis.

Nu blev bilden här inte av den bästa kvalitén, men detta är en Show Off Zon. Man ställer sig helt enkelt innanför markeringarna på marken och så Showar man off det man har att showa off. En liten ruta för allmän beundran och beskådan. Ni kan bara tänka er applåderna jag fick när jag trädde in i rutan och poseade i sommarvärmen, öronbedövande får jag lov att säga, öronbedövande.

…så är den senaste bikten ”Don’t get sad, get even” ett ganska så bra exempel på hur man kan hämnas, använd Datebikt!
Men tyvärr så vore det lite dåligt av oss att skriva ut hela namnet på den dumma flickan, men läser hon det känner hon sig nog träffad ändå.
Ingen mer som vill hämnas på någon elak filur när vi ändå är inne på temat?

HÄR har ni ett par alldeles utomordentligt bra exempel på vad människor har gjort för hämnd på sina otrogna ex.
T. ex den tyska mannen som sågade huset i två delar och tog med sig sin del när de skulle skiljas.
Brutalt.

Om man ska grilla och grillen inte riktigt vill brinna kan man alltid hälla på 80 % Absinthe istället för tändvätska. Då brinner det av bara helvete. Plus att maten får en touch av sötaktig-röksmak.

Såhär skall jag avvärja Det Mörka Hotet. Kom igen bara, fågelskrällen!

Jag, som många andra, tycker om att gå på date. Men jag avskyr att sitta på ett café, dricka en 35 kronors kaffe och stirra rakt fram på min kavaljer. Det är trist, oinspirerande och uttjatat.
I alla städer, stora som små, finns det en massa saker att titta på och saker att göra. Även om man redan har sett dem, även om det bara är turister som är där så blir det en liten upplevelse. Man gör något, daten blir mer memorable.
Är ni i Göteborg kan jag starkt rekommendera Gullbergskajen, även kallad Döda Skeppens Kaj, Suckarns Kaj, Drömmarnas Kaj.
Det är en enda stor begravningsplats för gamla båtar. Kommunen har ännu inte hunnit städa bort kajen och dess invånare, så det är bråte, segregerade människor, halvsjunkna båtar och havsdoft ett stenkast från centralen.
Mitt förslag är att bygga om det till Göteborgs egna Christiania, men det lär väl aldrig någon människa med något att säga till om i detta land gå med på.

Jade Boat Restaurang, eller vad som en gång var det.

Välkommen!

Som jag skrev tidigare har något bevingat odjur massakrerat hela min odling på balkongen.
Jag vill ha en ny odling, men innan jag kan fixa en sådan måste jag få bukt med Det Mörka Hotet (dvs. fåglarna). Ett problem som skall lösas.
Jag frågade några i min närhet om vad de trodde man kunde göra för att avvärja ytterligare fientliga anfall.

Såhär ser de kvinnliga bidragen till problemlösningen ut:
Jag tänkte i banorna; någon form av fågelskrämma, någon fin som passar in men ändå håller fåglarna borta. Eller någon typ av galler ovanför som växterna kan klättra upp på, men som gör att fåglarna inte kommer åt jorden. En tjejkompis säger något om att sätta upp cd-skivor, att ljuset skrämmer bort djur.
Ni förstår våra tankar- estetiskt, tryggt för blommorna i harmoni, utan att skada fåglarna.

Och så har vi den manliga delen av problemlösningen:
En manlig vän säger att jag skall skjuta fåglarna med luftpistol. Ta död på dem rätt och slätt bara. Pang pang.
Min pojkvän klurade på en lösning med taggtråd. Vira runt taggtråden så fåglarna skulle skära sig blodiga om de gjorde ett angrepp. Han filurade även om det gick att få taggtråden strömförande på något vis, grilla dem vid närkontakt.
Ni förstår deras tankar- ond bråd död och krigszon.

Nu har jag inte direkt någon större lust att förvandla balkongen till Östberlin, så den manliga strategin får nog vara plan B. Män måste ha någon gen eller hjärn-del som gör givakt och tänker anfall när levande ting bråkar med en, någon funktion vi kvinnor (tacksamt) saknar.