Läste förra bikten och kom på att jag lyckats med typ en liknande grej. Min polare hade smsat och frågade vad jag skulle göra i helgen. Va på stan när hon skrev så var inte helt fokuserad på vad jag gjorde disträ som man är… Svarade och skrev något i stil med ”bla bla och så ska jag förhoppningsvis ligga med snygg-Johan”.
Självklart skickar jag smset till just… snygg-Johan.
Han svarade att han inte förstod vad jag menade. Jag svarade att jag skickat fel. Han svarade att han gärna ställde upp hehe. Hur det hela slutade kan ni kanske räkna ut… Men shit vilken panik man har när man ser att det skickas och man trycker frenetiskt på knapparna!!

Inskickad av: Anonym

Min kompis lyckades med en ganska så pinsam grej härom dagen, jag ska berätta:

Hon satt på tunnelbanan hem när hon blev extremt bajsnödig. Hon skickar ett sms till en tjejkompis och skriver ”Shit ja är så jävla bajsnödig, håller på att dö! Snart kan jag inte hålla mig längre, jag kommer skita på mig!”
I hennes vånda lyckas hon skicka smset till fel person, istället för till kompisen skickar hon det till killen hon precis har börjat datea…
Haha!

Inskickad av: Julbert

Vi hade spanat på varandra ett bra tag, jag och herr L. Det var ömsesidig het attraktion från första stunden. Vi hade sett varandra på dansgolvet och dansade flera gånger med varann, riktigt sådär så folk kunde se gnistorna mellan oss. Det dröjde dock någon månad eller två innan han bjöd hem mig till sig. Vi visste båda två att någonting skulle hända och vi började prata, för att komma närmare och närmare. Det dröjde inte allt för länge innan det blev heta kyssar som övergick i het het het grovhångel – så het att herr L var tvungen att gå och kyla av sig flera gånger. Inga kläder åkte av, och vi gick inte längre än riktigt rykande, vilt hångel – men det var ändå så vilt och krafttömmande för honom att han hade migrän i flera dagar efteråt, av utmattning. Vi låg där efteråt i hans säng och småpratade, han var helt tagen. Tackade efter en stund för mig och log hela vägen hem.

Inskickad av: Samantha

Killar kan va så jävla elaka ibland. Hade dejtat en kille ett par gånger. Vi hade det väldigt kul ihop och vi hade haft sex och sånt. Jag var ute med mina vänner en kväll och han var också ute och festade. Vi bestämde att vi skulle gå till samma uteställe senare på kvällen. Vi möts där, vi hade inte träffat varandras kompisar innan så det var lite nervöst sådär, men det gick hur bra som helst. Alla verkade ha kul och alla snacka me alla. Jag och en kompis går iväg på toan och när vi kommer tillbaka så ser jag min ”dejt” stå och prata med en tjejkompis till mig. Jag tänkte att det va kul att dom kommer så bra överrens så jag bryr mig inte om det och går till baren. Hon som stod och pratade med honom kommer och drar med mig ut till rökrutan och så berättar hon att han hade stött på henne. Först trodde jag hon inte men hon säger att han sagt till henne att han och jag va typ bara kompisar och att hon va skit snygg och att ville att dom skulle ta en promenad. Jag blev skitlessen och så jävla arg!
Jag frågade honom va fan han höll på med och han låtsades som han inte fatta nånting. Jag tog en öl och hällde på honom och stack därifrån. Sån jävla idiot!!

Inskickad av: Cissi

Ni är många som verkar vara kvar på dater som ni egentligen inte vill vara på, typ stanna en timme eller så bara för att vara artiga. Jag gjorde tvärtom en gång och fick sota för det sen.
Jag ska berätta:
Fick kontakt med en kille via nätet på en dateingsida, jag dateade ganska friskt vid den tidpunkten så jag tror inte vi pratade så länge innan vi bestämde för att ses. Vi ska synas på stan för en fika och kanske en promenad, inget märkvärdigt liksom. Kommer dit och ser en underlig liten man som jag spontant kände ”usch nej” för. Jag hade ingen lust att tillbringa någon tid med honom, än mindre skulle det någonsin kunna bli något. Så jag sa på än gång:
”Hej, det var snällt av dig att ge mig en chans, men jag tror inte detta kommer att fungera. Tack och hej.”
Och så gick jag hem.
Vi hade bytt nummer innan och tydligen hade jag sårat honom. Först kommer sms där det står ”vad var fel?” ”Du tycker jag var oattraktiv eller?” Och massa sådant. Jag förklarar kort att han tyvärr inte alls var min typ, alla kan inte gilla alla. Men han fortsätter och ska ge mig dåligt samvete. Han ringde även ett par gånger och skickade ett hatmail där han skrev vilken subba jag var, jag skulle inte tro att jag var något, han ville bara träffa mig för att jag verkade vara lätt att få omkull etc.
Jag ignorerade bäst jag kunde, sen sluta han tillslut.
Men jag funderar ibland om jag kanske inte bara skulle ha gått på en fika och sen tackat för mig, kanske jag sluppit allt det där.

Inskickad av: Bitchen?

Ångest ångest ångest!!
Jag va ut i helgen med ett par kompisar och det var fullt drag, va ganska så i gasen. Jag vet inte hur exakt det gick till men helt plötsligt så hånglade jag med en kille. Jag har sambo sen två år tillbaka och vi har det hur bra som helst. Har haft en klump i magen sen mitt snedsteg och vet inte om jag ska berätta. Killen jag hångla med fick mitt nummer, han har ringt och smsat. Kommer på mig själv med att inte vilja berätta om min sambo. Känner mig vidrig och hemsk. Men tänker att det kanske inte är så bra med min sambo  trots allt eftersom jag hamna med nån annan. Va tror ni?
Vet inte om jag ska berätta för min sambo heller.
Hatar mig själv ibland. Nu har jag lättat hjärtat lite iallafall

Inskickad av: Anonym

Kan berätta om en dejt jag var på för några månader sen. Va en tjej jag träffat på en dejtingsajt. Hon verkade vara super trevlig och korten va väldigt fina. Redan där borde jag fattat grejen med folk som bara har ansiktskort…. hello porky. Men skulle träffa tjejen, visste inte hur hon såg ut, mer än ansiktet då.
Kommer till mötesplatsen och hoppas att det ska vara den vackra tjej jag målat upp i mitt inre jag ska träffa.
Står där och väntar och ser en person som ser bekant ut. Men det är inte riktigt den personen jag väntat mig… denna ser ut som den har svalt den jag hade väntat mig. Får lite panik sådär, ville inte alls gå ut med denna klump till kvinna, men kändes alldeles för taskigt att bara säga tack och hej, så vi gick till ett ölställe. Jag valde ett ställe där jag var säker på att ingen som jag kände skulle gå till. Vi snackar lite och hon verkar ganska så nervös, blir en del pinsamma tystnader.
Stället vi är på blir ganska så fullt med folk och det kommer tre tjejer och frågar om de får sitta vid vårt bord, visst säger vi. Tjejerna är ganska så packade och de börjar prata med oss. För mig var det helt välkommet, kul med trevliga människor istället för den tysta klumpen. Jag vet att det kanske var dålig stil av mig men jag snackar i princip bara med de andra tjejerna tills min ”dejt” säger hejdå och går hem. Fick ett stygn av dåligt samvete, men det skulle ju aldrig ha fungeratändå.
Vi hördes inte av mer förutom att hon ringde mig jättesent en lördanatt, jag svarade inte.
Efter detta har jag krävt helfigurbilder på mina dejter från nätet, mitt råd är att göra detsamma om ni vill slippa stora överraskningar.

Inskickad av: Sixten

Hade träffat en tjej ute en kväll och vi bytte nummer. Jag ville träffa henne igen så jag ringer henne och vi bestämmer oss för att ta en öl en kväll. Nån dag innan vi ses lägger hon till mig på facebook.
Kvällen vi ska ses kommer och vi träffas. Det var ingen vidare dejt kan jag säga såhär i efterhand. Hon verkar distraherad, sitter och svarar på sms, det är stelt och jag har inte särskilt roligt. Men jag tyckte hon var väldigt söt och jag gillade henne första gången vi träffades så jag försökte ”få igång” dejten, men det ville sig inte riktigt.
Vi skiljs åt, med en snabb halvdann kram. Så kan det gå, inte alla dejter blir bra, så jag tog det hela med en klackspark.
Dagen efter sitter jag och funderar på vad som var fel, jag surfar in på hennes facebook och snokar runt lite. Hittar adressen till hennes blogg, surfar in där.
Bruden skriver precis allt på sin blogg, hon skriver massa skit om vår dejt, om hur stel jag var, hur fylla kan ge ett annat första intryck, hur less hon är på ”svennebanan-killar” etc etc. Först blev jag JÄVLIGT förbannad, fruktansvärt dålig stil!! Hon hade ju lagt till mig på facebook så hon visste ju att jag kunde hitta bloggen. Tycker det är lågt att snacka skit om personer på sin blogg, men hämnden är ljuv… En liten hälsning till henne:
J****** E****** i Kalmar, du kan dra åt helvete!

Inskickad av: Jens

Kanske är patetiskt nu. Träffade en ur mysig kille i julas, som då hade kommit ur ett förhållande som varade i åtta år med äktenskap på tre månader, där hon lämande han.
Första dejten varade hela kvällen, klickade redan då. Allt flöt på, vi umgicks som att vi hade varit tillsammans i evigheter. Vet inte vad som hände då jag åkte till den orten jag bodde i (vi bor numera i samma stad) jag hörde ej av mig under de veckor jag var borta och inte han heller. Han hjälpte till vid flytten till nya lghtn samt har fixat allt i min lgh. Vi trivs i varandras sällskap. Vet inte om jag sköt mig själv i foten då jag började ställa krav, men ändock inte visade mina känslor till 100 procent. Det hela slutade med att han hörde av sig en kväll och talade om att pirret i magen hans har försvunnit, att han är ej den som kämpar etc. Vid första dejten så pratade vi om allt som rörde ett förhållande hur vi skulle reagera och allt, när det kommer att såra någon etc. Telefonsamtalen varade i några timmar, avslutades att vi bestämde att vi skulle ses dagen efter för promenad (hans förslag), vilket gick super. Sen dess har vi varit vänner, setts över fika, middagar mfl.
Både jag och han är osäkra vad vi vill, dock så säger han att han är redo för ett förhållande men vill ”borra” ordentligt för att se vad nästa tjejs avsikt egentligen är.

Kruxet nu är att jag begriper mig ej på han, fick ett sms som löd ” Jag kan inte ses idag, ska på date. Kanske kan ses snare i veckan”!!!
Ähm… menar på, visst vi är vänner men vad är det han försöker säga till mig? Att jag är en jubelidiot?
Jag har känslor för han men har inte sagt det till han rakt ut vad jag känner för han, mer än att jag vill inte rusa in i någonting och att jag är glad att han har avväpnat mig, då jag rusar in med hull och hår. Det är jag som föreslår om vi ska ses, och får till svars att han har mkt på jobbet mfl. MEN att vi kan väl hitta på något en annan dag. Jävligt frustrerande, för i min värld har man ingen intresse så säger man det rakt ut jag vill inte träffas! Eller är det så att han gör detta av ren feghet? Är det så att han har känslor för mig men beter sig som ett ”svin” för att se hur jag ska reagera på hans beteende? För att genom att säga som han gör nu har han väl gjort bort sig själv?!!

Är det dumt att tala om för han vad jag känner eller gör jag mig själv till åtlöje?

Inskickad av: Nichole

Kan berätta om en sak som hände under en av alla dessa nervösa första dater.
Gick ut med tjejen då, hade träffat henne genom en gemensam bekant. Vi sitter på en restaurang och pratar och äter.
Känner hur det börjar klia i min näsa, det sticker lite liksom. Helt från ingenstans så nyser jag helt galet. Vi snackar stor-nys här va.
Som tur får jag upp handen där jag lyckas fånga den snorblandade maten.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till så jag torkar bäst jag kan med servetten. Ursäktar mig och går iväg på toan.
Tjejen ser helt äcklad ut först. När jag kommer tillbaka till bordet låtsas hon som ingenting.
Inget jag kunde hjälpa, men detta är ju verkligen inget man vill ska hända under första daten…
Vill ju inte bli ihågkommen som killen som spruta gegga på bordet :/

Inskickad av: Anonym